Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om dagen idag. Jag tog bilen och skulle göra vår veckohandling. Nu går den efter att Rune har fixat på den. Dock lyser en lampa på instrumentpanelen. Och för att veta vad den lilla lampan vill säga oss behöver man koppla in bilen i en dator. Och en sådan råkar vi ju inte ha hemma på lager. Så Rune har fixat det han kan och bilen går. Först gick den väldigt dåligt så då Rune skulle in till stan med släpet fick han vända. Men den kom sig bättre och bättre på vägen hem. Så då tog jag mobilen med mig och chansade lite och körde till Bureå för att handla. Batteriet i mobilen var lågt så jag satte in den i laddaren. Det kan vara bra att ha en telefon utifall bilen skulle stanna. Så mötte jag en traktor. ”Oj” tänkte jag, ”den traktorn luktade bränt”. Fast den var inte traktorn som luktade bränt. Det var min mobil. Det formligen osade om den där den var inkopplad i laddaren. Så nu är min mobil – jag vet inte vilken i räkningen – död. Då jag och min brända telefon kom fram till affären upptäckte vi att jag glömt börsen. Jag blängde surt på mobilen men den stirrade bara tillbaka med sin svarta skärm. Då blev jag lite matt. Så jag fick vackert köra hem igen. Vilken tur att vi har frysen full med mat.
Jag har grävt vatten till bastun idag. Eller hålet i vilken vattenledningen ska ligga. Och vi har mätt ut var bastun ska ligga och var inkommande vatten ska vara. Det är en bra övning på planering då man ska bygga nytt. Det är ju vissa saker som måste vara på plats innan man gjuter en platta så att säga. Avlopp och vatten till exempel. Men nu är tvättstuga, bastu, omklädning och pannrum utmarkerade. Och det finns en fördel med att planeringssinnet blev litet då min hjärna skapades. För det finns väldigt mycket plats för kreativ fantasi. För det är bara en plätt med sand inramat av ett gäng snören. Men jag ser hela bygget framför mig som om det stod där, hur kvällssolen lyser in i bastun och balkongdörren står öppen mot badkaret på utsidan. Det kommer att bli fint.
