Förmiddagen bjöd på strålande sol. Jag var inte på strålande humör. Söndagens iskyla gjorde att någon av katterna valde högen på hallgolvet med rentvätt som kattlåda framför att gå ut. Jag brukar kasta ut dem och ta in dem efter några minuter men tydligen hade jag inte gjort det nog ofta. De har en tendens att läsa mina tankar och håller sig undan bara jag nuddar tanken att kasta ut dem. Jag hängde upp tvätten igår kväll och kände lukten av kattkiss. Jag hittade ett par byxor som åkte ut tillsammans med samtliga katter. Men i morse då jag steg upp kände jag fortfarande lukten av kattkiss. Det var en tröja också som hade fått sig en dos, så den åkte ut och så tvättade jag resten av kläderna två gånger till. Sedan skurade jag golven. Med såpa. Och fönsterputs. Innan jag gick ut och gav morgonhö till hästarna. Fröja var inte heller på strålande humör.
Men så tog jag sparken till havet. Joy tjöt av skratt, hundarna tjöt av iver och solens guld strålade över den blåskimrande snön. Så då kan man inte bli annat än på gott humör.
Vicken bild! D e som om kolla satt i bakgrunden me full koll på joy, å den ungen sen! Dom ögonen, lilla röda näsan å lilla munnen me den mössan å halsduken säger allt om vicken liten härlig sagounge hon e, en riktig liten Astrid Lindgren-unge!!!:)