Det spirar

Idag har middagen ätits hos Linda. Det stod inte på matlistan så det var ett välkommet avhopp från planeringen. Det är väldigt roligt med min matplanering, men ännu roligare att bli bjuden på mat. Vi fick kycklingsoppa. Mycket gott. Och finskt bröd som så smått blivit frystorkat i sin väntan att bli uppätet. Men jag ska berätta till er, mina fina läsare, att finskt bröd måhända något torrt, är fantastiskt gott med smör och ost till en soppa. Jag tror vi ska prova oss på att baka det nästa gång vi far till byahuset på storbak. Ni vet, sådant där riktigt mörkt och grovt bröd som smakar lite syrligt. Sådant bröd tror jag knappt går att få tag på i Sverige. De är som mer rejäla de där finländarna.

I Lindas kuvös – hon kallar sin inglasade veranda så – står mina tomatplantor och väntar på växthuset. Linda är en mycket mer framförhållande själ än mig och har satt igång förodlandet i tid. Något jag aldrig lyckas med. Dessutom är hon en mycket vänlig själ så några av de spirande plantorna är avsedda för mitt västhus. Idag har jag satt in de två bakre fönstren och nu är det bara fem bräder kvar så är sista väggen kvar. Då har jag bara vädringsluckorna kvar så kan jag börja med inredningen. Jag kan knappt bärga mig. Och i morgon ska jag sätta ut bilder på bakväggen.

_MG_0645