Efter att vi arbetat klart för kvällen och ett barn somnat trots ”inte tova, mamma” så eldade maken i vattenvärmaren och så badade vi ute. Vi badade vid bastubygget och var bokstavligt mitt i en byggarbetsplats. Men jag gick upp på bagarstugevinden och hämtade en ljusslinga och hängde upp den vid badkaret och Rune tände ljus. Mörkret föll sakta och under tiden vi badade började stärnorna blinka. Luften var inte direkt kylig, men frisk och klar. Man kan som andas så väldigt djupt på något vis, då man badar ute i sensommarkvällen. Så vi har nog fortfarande världens vackraste badrum, byggarbetsplats till trots.
