Kategori: Vardagslyx

Just nu ligger dessa i en byrålåda på övervåningen.

Det är vad jag är.

Det finns några vårtecken. Ett av de jag mår bäst av, är att hönsen flanerar omkring på gården. Höns är fantastiska djur att ha. Och så är det väldigt mysigt att ha virke på tork från egen såg. Man känner sig rik då på ett sätt. Och vilken vår utan blöta barnskor?

I kväll var det kvällen för årets första bad ute i badkaret. Det var någon minusgrad ute, elden brann i vattenvärmaren och stjärnorna blinkade ner mot oss. Vi hade toppluvorna på oss. Det var väldigt mysigt. Och det är väldigt mysigt såhär efteråt också då man kommit in i värmen. Det enda som inte är så där överdrivet mysigt, är stadiet då man ska förflytta sig mellan badkaret och ytterdörren.

Idag gjorde jag en plättsmet på morgonen innan jag och hundarna och Joy tog en springrunda. Då vi kom tillbaka svettiga men lyckliga i solen – ok, jag var den enda i sällskapet som var svettig –  hade maken gjort eld och burit fram utemöblerna till pergolan och så tog vi vårens första frukost ute. Joy var mycket intresserad av stekningen. Vilket innebar att provsmaka flitigt, övervaka alla moment samt halka lite lätt på isen och ramla ner i smetskålen. Det var tur att jag gjort mycket smet för en halvliter rann ut på backen. Det tyckte Bosse också var en väldig tur.

När man går till hästhagen och ska hämta en häst för att fara ut på ridtur i den gnistrande vårsolen, och solstrålarna har smält fram ett hjärta – ja, då känns livet faktiskt ganska härligt.

Idag kom Rune hem från jobbet med en flaska påskmust. Inte bara för att jag tycker väldigt mycket om must. Utan mest för att han där han gick på Konsum hade tänkt, att den där flaskan hade Anna tyckt om.

Detta om något måste kallas lokalproducerad frukost.

Om du tycker att kvaliteten är lite dålig så är den av någon orsak bättre då man tittar på den direkt på youtube (klicka här). Fråga mig inte varför. Jag och datorer, vi är inte alltid vänner precis.

Joy tycker om musik. Joy tycker mycket om musik. Så då Jan-Ove, maken till Runes syster Beate, går och hämtar gitarren och boken med barnsånger blir jag varm om hjärtat. Och då han börjar spela och sjunga tillsammans med Beate och Rune och ett barn blir alldeles hänförd och farfar sitter leendes och tittar på – då tror jag bestämt att hjärtat blir en aning, aning större.

Jag hade inte med kameran då jag for och sprang i morse. Då när solen strålade igenom molnen och allt var stilla. Men på eftermiddagsturen fick kameran vara med. Tillsammans med regnet då. Men luften var ren och klar och luktade hav. Vi får hoppas, hoppas på sol i morgon. För i så fall packas Joy ned i pulkan och så far vi på tur på fjället.

. 

 

Om jag kastar en blick till vänster här var jag sitter och skriver så ser jag dimman som ringlar sig kring fjälltoppar och bergsväggar som stupar brant innan de flackar ut och dalar ned i havet.  Det är en storslagen natur vårt grannland bjuder på. Jag och Joy var ut och sprang i morse med hundarna. Har ni varit och sprungit ned mot en fjord någon gång, då morgonen är ny och allt är stilla? Då när solen försiktigt kikar genom moln och smeker höga fjäll och speglar sig i havet? Om inte – gör det. Det är ett fantastiskt sätt att börja dagen på.