Rabarberpaj och mångfald

Jag är inte sådär överförtjust i tårta. Det är jag inte. Men jag tycker väldigt mycket om citron- och limepaj. Så då bakade Linda en sådan till mig på min födelsedag. Och jag och Joy bakade en rabarbersmulpaj med kokos i. Det är för övrigt väldigt gott med kokos i smulpaj. Vi samlades runt köksbordet jag och mina vänner. Norge, Sverige, Iran och Finland var representerade. En födelsedag med mångfald.

Men dagen inleddes med – efter den långa sovmorgonen – en tur till Bureå. Igår var nämligen som ni vet dagen för att rösta i EU-valet. Linda som har begåvats med en mer strukturerad ådra än mig hade redan förtidsröstat. Det hade inte jag som i alla fall kan stava till strukturerad men inte har något mer med det ordet att göra än så. Men rösta är viktigt. Tycka vad man tycka vill om EU, men nu är vi medlemmar i denna union och där bestäms mer än man tror. Och den rör sig nu i hela Europa, vågen som sveper över land efter land – den högerextremistiska andan växer sig starkare på flera håll. Även i Sverige. Och vi får inte blunda. Och vi får inte backa. Det är skrämmande vilka paralleller som kan dras till hur det såg ut innan andra världskriget. Det är lätt, då den ekonomiska tillväxten vacklar och arbetslösheten är stor att syndabockar ska utses. Och hand i hand med missnöje vandrar en växande främlingsfientlighet. Man skulle kunna tro att i svåra tiden skulle vi bli mer solidariska. Man skulle kunna hoppas, att vi än mer skulle värna om våra medmänniskor. Men det gör vi inte. Och vi har alla makten att säga hur vi vill att våran värld ska se ut. Vi har alla kraften att göra vår röst hörd. Nu i höst blir det val i Sverige. Så nu mobiliserar vi. Våra barn ska växa upp med rabarberpaj och mångfald.

_MG_0928

_MG_0921