Lite labil och oförskämt bra

Linda är utomlands. Jag grät en skvätt då hon kom för att säga hej då. En vecka kändes som en evighet. ”Du är lite labil nu, Anna” konstaterade Linda då jag kastade mig om hennes hals. Vilket jag nog var. Sensibel begåvning är inte alltid en gåva de första dagarna av mensen. Men jag är lite mer stabil nu. Det tackar vi för. Jag cyklar till hennes höns varje morgon och så tar Joy in äggen (läs: tar in ett ägg och tappar det andra på marken). Och det är en väldigt tur att ha en make som min, för då klockan närmar sig midnatt så kommer man på att man glömt att stänga till hönshuset. Och då erbjuder maken sig att fara och göra den sysslan.  Lite oförskämt bra kan jag ha det ibland.