Igår vräkte regnet ned. Morgonpromenaden med hundarna fick bli en cykeltur istället. Det går snabbare då. Dock ville Joy ha sin cykel så då gick det inte så snabbt ändå. Innan vi kom hem var vi regnkläder till trots rätt så blöta och kalla. Så då tänkte vi, Joy och jag – maken är i Finland på skyttetävling – att då man redan är blöt så gör lite vatten till ingen skillnad. Så vi hoppade i vattenpölar. Jag hoppade som man gör då man tycker att man är lekfull och spontan men trots allt passerat 30. Joy hoppar som då man är lekfull och spontan. Punkt. Vattnet bokstavligt forsade över henne. Ju mer vatten i ansiktet ju roligare. Tills det rann in under regnjackan och då gick vi in.
Efter lunch hade vi en massiv räddningsinsats för maskarna. Vägen kryllade av dem då de försökte undkomma vattenmängderna. Idag har solen skinit och maskarna har fått flytta ut ur glasburkarna till grönsakslandet. Ilas grönsaksland. Mitt är mer eller mindre igenvuxet. Men idag har jag köpt potatis som jag ska sätta att gro. I år ska jag bita ihop och ha hönsen i hönsgård under tiden odlingarna behöver få vara i jorden och inte a) i en hönsmage eller b) yrande kring sprättande hönsfötter.
