Egentligen borde vi alla klättra mer i träd. Jag for upp i en tall häromdagen. Det är en förvånansvärd frihet i känslan då man sitter där uppe. Frihet blandat med lite oro för hur man ska ta sig ner igen, om man nu skulle råka lida av lite smärre höjdskräck. Förra året under Berättarfestivalen lyssnade jag på en kvinna som sov uppe i träd. Det var hennes grej. Det däremot tyckte jag lät visserligen fascinerande men mest förfärande. Jag tror inte jag skulle vilja sova i ett träd. Jag skulle hållas sällskap hela natten av Höjdskräcken. Däremot ska jag lite oftare än jag brukar klättra upp i ett träd och njuta av nya perspektiv. Fullt vaken.
Om jag lyckas släppa mitt krampaktiga grepp om grenarna så ska jag ta en bild på mig själv och dela ögonblicket med er.
