Joy leker med sin pärlplatta och sina pärlor. Hon tycker om att lägga pärlplattor. Mycket. Ännu mer tycker hon om att låta sin lilla docka bada i pärlburken. ”Det är så roligt då det stänker, mamma.” I början samlade jag upp alla pärlor och lade tillbaka i burken. Det har jag slutat med. Nu dammsuger jag. Det är som pojken med guldbyxorna. Det kan aldrig ta slut pärlor. Det är som en aldrig sinande källa till uppmaning att det är dags att städa. Så kände jag nu. Att det var hög tid att dammsuga. Men dammsugarröret är spårlöst försvunnen. Inte dammsugarhuvudet, det har lydigt stannat på sin plats. Jag har sökt överallt. Inget rör finns att finna. I mitt stilla sinne undrar jag hur det ens är möjligt?
