Jag vet inte om en katt få en amningspsykos. Men de tre goda tingen har fått flytta ned i hallen för någon vecka sedan. Och Pus (kattmamman) har hela tiden tagit hundarna med ro. Tills en kväll då Lillebror, den andra katten, kom in och Moa – med en finnspets intensitet – passade på att försöka skrämma honom med ett elegant hopp ned från soffan och en tvärnit rakt framför honom. Då kickade den misstänka psykosen in. Pus flög ut från katternas vrå som jag byggt – om man kan kalla en på sidan liggandes dörr som skärmvägg för bygge – och landade med klorna fullt utfällda på Bosses rygg. Tilläggas ska att Bosse låg alldeles oskyldig och sov och hade ingenting som helst med Moas hopp och tvärnit att göra. Bosse som är en väldigt känslig själ blev förstående nog högst uppskrämd och arg och försökte skaka av sig den psykotiska katten. Då såg Moa sin chans att kasta sig in i kaoset och flög mot katten. Vilket resulterade i en tjutandes finnspets med en katt fastnaglad över ansiktet. Det var något kaotiskt så att säga. Samtliga deltagare och ögon klarade sig dock oskadda. Moa väljer att inte göra fler spontana tvärnitar ner från soffan (som är hennes tron). Pus spatserar med lojt provocerande steg över ryggstödet på soffan och Moa låtsas kategoriskt som om hon överhuvudtaget inte ser henne där hon ligger. Men hon blänger. Hon är förargad på katten. Hon har fått en nagel i ögat, skulle man kunna säga.
