Jag vill

Gunn Berit skrev en kommentar om att vi behöver vintern, för att uppskatta våren. Jag började att skriva ett svar men det blev så långt så det kommer här istället;

Utan mörkret och kylan skulle våren aldrig bli densamma. Det är just kontrasterna som är det mäktiga. Jag tänker att hela livet handlar om det.
Det är aldrig så skönt att gå och lägga mig som efter en fullspäckad dag. Aldrig så skönt att få komma in som efter att det vräkt ned snö och jag skottat så svetten rinnner. Aldrig så skönt att vila som efter ett träningspass där musklerna darrat.
Elden i kaminen är aldrig så uppskattad som på morgonen efter en riktigt, riktigt kall natt. Maten smakar aldrig så gott som efter att jag arbetat med kroppen en hel dag och den skriker efter energi. Det är aldrig så skönt att komma upp ur havet som på årets första bad, då gåshuden täcker kroppen men jag lever i varenda cell.
Det är nog därför jag vill bo som jag bor. Jag vill inte alltid ha 21 plusgrader oavsett om det är vinter eller sommar. Jag vill frysa. Jag vill svettas. Jag vill vara helt slut och totalt utvilad. Jag vill flyga bland molnen och vara rotad till jorden. Jag vill vara skitig, ha jord under naglarna och sågspån i håret. Jag vill rodna i skinnet av bastuns värme och bada under stjärnorna. Jag vill lägga mig mellan vindtorkade sängkläder och somna innan huvudet landat på kudden. Jag vill skratta, jag vill gråta. Jag vill bråka och jag vill älska. Jag vill ha ögon och hjärta på vid gavel. Jag vill aldrig blunda för mina drömmar och aldrig sluta att lära mig.

Jag hoppar inte alltid jämfota varje gång jag måste skotta snö eller bära in ved, laga en trasig hage eller elda i bastun för att kunna bli ren. Men det hjälper mig. Det guidar mig att hitta lugnet och att verkligen njuta. Att se stjärnhimlen och hänföras, att skratta i regnet och ibland bara stanna upp, och låta hjärtat värka en aning av kärlek då jag tittar på Rune och Joy.

Det är skillnad på att leva enkelt, och att leva lätt.

:)