Igår regnade det hela förmiddagen. REGNADE. Jag släppte ut hundarna på gården och sprang och flyttade hästarna och sedan ruvade jag och Joy inne några timmar och passade på att städa innan vi gav upp för otåliga hundar. Vi klädde på oss regnställen och så for vi på cykeltur med hundarna. Hon är ett mycket duktigt barn, Joy, som inte alls klagar på sin mamma som drar ut henne i ösregnet. Det är bara jag som klagar lite då hon envisades med ”inte tövlar mamma, springaskorna”. Jag tänkte att hon kommer ju att sitta i cykelstolen så joggingskorna fungerar. Dock borde jag av erfarenhet vetat att det går väldigt snabbt för ett barn att hitta en vattenpöl att hoppa i för att sedan högst upprörd förklara till sin mamma att hon ska ha sina stövlar. Så efter skobyte for vi på cykeltur och anlände hem med en blöt mamma, ett blött barn och två blöta och ytterst smutsiga hundar. Så gick det med de nystädade golven. Hundarna torkade – inte alls i hallen där de blivit anvisade – golven dammsögs igen och sedan var det dags att sätta upp lappar om att caféet skulle vara öppet på lördag (trodde jag). Det REGNADE fortfarande och hundarna var hyffsat rena så jag kröp till korset och tog vår gamla pick up för att sätta upp lappar. Det regnade så mycket att jag knappt såg ut. Det gick bra om man bortser detaljen att jag backade över Joys cykel.
Kanske är det inte alla dagar jag hänförs över spöregn.